det blev inte mycket det heller...
Igår var det RIX FM-festival här i stan med diverse artister. Det har hintats friskt om att en viss herr Vinterdäck kanske skulle dyka upp om så blev fallet återstår att se i tidningen. Jag var aldrig där, passerade bara på stan en sväng under joggingturen för att hinna observera lämmeltåget på väg mot cloetta center. Kalaset var gratis och återigen bevisade Linköping att det är en småstad - det kryllade av fulla fjortisar överallt, sittande, liggande, hånglande, vinglande och så vidare. Plötsligt kände jag mig väldigt gammal och hade inte den minsta lust att cykla dit själv så alltså blev jag hemma
Egentligen har det inte hänt så mycket av värde den här veckan, har varit i skolan, snott ihop en studiegrupp, tränat lite, längtat efter helgen, varit rastlös och önskat man kunde sova.
Till eftermiddagen ryktas det om öl på Kårallen med de andra psykologistudenterna så man kanske borde pallra sig dit och var alite social.
Ja just det, jag börjar bli väldigt sugen på att spela fotboll igen och har letat lite efter någon lämplig klubb för hur gärna alla än skulle vilja se mig i allsvenskan så platsar jag inte i LFC:s elitlag. Men de verkar ha panik på att spela 7-manna här omkring. Vad handlar det om? Det är ju knappt riktig fotboll. Nåja, jakten fortsätter, man kanske kan pallra sig nånstans och provträna och känna om suget har återinfunnit sig iallafall.
Nu ska jag gå ut och gå.
Återseenden, handväskor och skentandvärk
I morse konstaterade jag att sommaren tagit tvärslut när jag cyklade mot US, det kändes nästan som att vantar hade varit på sin plats. Nästa gång jag saknar det ska jag nog låna ett par udda från staketet i lasarettsbacken för där är det gott om dem, kanske rentav kan hitta någon som är min.
Har varit och hälsat på min gamla klass idag, det var inte utan vemod kan man säga. Jag vill också läsa vidare och framför allt kommer jag att sakna dem. Fikade en sväng med flickorna vid lunchtid, jättekul att se dem men jag kände mig utanför i diskussionerna kring vilka böcker som behövde inhandlas för den här terminen. Dessutom var det lite jobbigt att förklara för alla varför inte jag skulle vara med. Jag antar att min självkänsla har fått sig en större törn än jag vill kännas vid av att misslyckas med tentan igen, men en dag ska jag klara den jag också. Tänk bara vad hemskt om man tappar kontakten med alla underbara människor.
Dagens konstaterande är ändock att kvinnor fortfarande måste vara samlare, varför skulle vi annars gå runt med en massa saker vi väldigt sällan behöver i en handväska hela dagarna? Det vore ju mycket smidigare att bara stoppa nycklas, telefon och plånbok i fickan som alla rörliga män gör, eller? För det finns väl ingen rimlig förklaring till att man i min handväska brukar kunna hitta allt möjligt från saxar och ficklampor till tepåsar och trosor. Och det värsta är att jag inte är själv, de flesta tjejer är så verkar det som. Det ryktas om att kvinnors handväskor brukar kallas för verktygslådor i maskulina sällskap och jag är nog böjd att hålla med, 1-0 till killarna! Men jag säger som jag brukar, de kan vara bra att ha någon gång.
Sitter här och funderar om man kommer somna alls inatt, annars blir det tungt med tre timmars föreläsning imorgon eftermiddag. Dessutom har jag skentandvärk, sån där tandvärk som hoppar runt mellan olika tänder hela tiden. Hade det suttit i huvudet hade det nog kallats spänningshuvudvärk säger väset, men där är så tomt så där känner jag inget. Man borde nog ta vara på den här tiden och göra något vettigt, typ fylla i studieuppehållsansökan (nytt hänga gubbe-ord) eller skriva sin återhämtningsplan för T1 men jag törs inte förlita mig på vad jag kan åstadkomma den här tiden på dygnet. Jag blir bara ledsen och arg över att inte kunna sova. Jag som varit så glad hela dagen, förutom lite deppighet i samband med klassens upprop då.
Jag vill gratulera alla människor som ska skaffa barn, undrar om det är en ny babyboom på g och vad den i så fall beror på. Jag menar vi har ju mer tv-kanaler än nånsin, så folk borde väl ha något bättre för sig. eller är det ett sätt att bevara miljön att sluta använda kondom? Nu ska detta inte tolkas som något negativt, faktum är att jag tycker det är jättekul att mina vänner skaffar barn, jag är bara en smula avundsjuk i kanten.
Jag jämför mig själv med folk alldeles för mycket, det borde jag sluta med ögonaböj! Men det är svårt, ännu svårare är det eftersom man är en ond människa som blir glad av att inse att folk inte är så fina och perfekta som man minns dem. Usch vad jag avskyr mig själv för det här, men så är det. Om jag bara kan hitta nånting som är bättre hos mig så känns det genast bättre. Är jag konstig som tänker så? Jag skulle aldrig i mitt liv säga något till någon, det är ju bara mina inre demoner som prataroch en dag ska jag bli kvitt dem. Tiden på dygnet framkallar dessutom ännu mera dumheter så jag borde nog krypa ner i sängen igen eller gå ut på en promenad eller liknande, här kan man ju inte sitta hela natten.
Söta drömmar!
En fundering, ett dilemma och många promenader
Låg vaken igår natt och funderade över ditten och datten och främst över porrfilm. Det jag undrar över är huruvida de har ett manus att utgå ifrån eller om de improviserar eller om det rentav är så att regissören står i kulisserna någonstans och skriker vad de ska göra, vilket måste vara otroligt irriterande. Nu kan ju inet jag skryta med att ha sett massa porriflm men jag har ändå fått intrycket av att de flesta scener utspelar sig på samma sätt, är inte det väldigt tråkigt? Eller har manusförfattarna väldigt dålig fantasi eller bara dåliga sexliv? Sen kan man fundera varför tjejer ser så konstiga ut i porrfilm, de kunde väl åtminstone se ut som att de njuter och inte som att de misslyckas med att se sexiga ut. Aja, det är tur man inte är i den branchen iallafall.
Under min morgonpromenad för en stund sen träffade jag på ett av mina dilemman i denna värld när jag mötte en morgontrött man från kommunen som klippte gräset här utanför. Nyklippt gräs luktar ju så gott, men varför ska man vara allergisk mot något som man egentligen tycker om?
Rix FM-festival på torsdag, det ryktas om en mycket bra hemlig gäst, vem följer med?
Nu är frukosten färdigäten och det är dags att ta på sig några vettiga kläder, packa ihop sina saker och trampa upp till US och återse sin (före detta) klass och lämna lite papper och greja. Sen är det väl träningsdags ikväll igen, fast jag är lite sugen att gå och köra något av Korpens pass bara för att det är gratis den här veckan. Vi får väl se vad som händer och fötter. Dags att ta tag i den här veckan efter en slö helg och hoppas på solsken, lycka åt alla och allt annat bra.
Angiefel, bussprat och ensamhet
Okej, nu är det avgjort, det måste vara nåt allvarligt fel på mig, jag klarar inte av att vara själv längre. Så fort jag blir lämnad ensam så flyttar ett helt fotbollslag med demoner in i huvudet på mig och gör att jag inte fungerar normalt utan bara tänker massa destruktiva tankar.
Har just ätit lite fast det känns som att jag borde låta bli, men så kan man ju inte hålla på, det är bara ännu ett bra sätt att misshandla sig själv och ingenting blir bättre. Jag förstår bara inte hur jag kan avsky allting som alla andra säger är fint på mig. Det jag får komplimanger för är samma delar av mig som jag förbannar när jag står och vrider och vänder mig framför spegeln. Varför kan man inte bara få vara nöjd och trivas med sig själv?
Är det min smak det är fel på kanske, om folk gillar det jag avskyr samtidigt som jag aldrig får komplimanger för sånt som jag tycker om med mig själv. Så måste det vara, jag är antagligen fel ute och borde gå på kurs i smak och stil. Har fallit offer för ett par av mina demoner idag och promenerat till stan och bara ätit en smörgås till lunch för att jag skulle äta glass. Aja hur som helst ska jag ge mig ut och springa om ett tag tror jag så jag kan känna mig lite tillfreds med mig själv. Sen får man sova och imorgon ska jag träffa Jocke och Sofie och så länge jag har sällskap går allting bra.
Har köpt nya skor idag och en tröja och leggings, jag börjar ha handlat alldeles för mycket moderiktiga saker för mitt eget bästa, vad är det som händer med mig egentligen? Det är tur att man åtminstone aldrig är ens i närheten av att vara först med något.
Jag vill inte vara själv ikväll, ändå har jag tackat nej till två fester, är inte det ännu ett exempel på livets otroliga ironi. Nej förresten, har tackat nej till tre fester om man ska vara nogräknad. Det innebär att jag inte har någon som helst rätt att klaga över att jag är ensam ikväll, men jag vill ju bara sitta i en soffa och snacka skit och skratta lite med någon, bara ha nån här som håller alla elaka tankar borta. Mitt liv känns som en berg- och dalbana just nu, jag hoppas bara att, när allt stabiliserar sig i denna sinuskurveliknande färd, jag stannar på topp eller möjligen på väg uppåt.
Apropå något helt annat så kan det vara så att Winnerbäcks nya singel "Om du lämnar mig nu" är något av det finaste som skrivits på länge.
Jag trodde det var fotbollslandskamp ikväll men ack så fel jag hade, får hålla till godo med friidrott.
Nu vet jag vad jag vill göra ikväll, jag vill kasta saker, städa och rensa ur, det ger en sån skön känsla. Men eftersom jag levt rövare i min lägenhet i några veckor så finns det inte mycket kvar att rensa ur, tyvärr, om man inte ska slänga sakerman vill ha kvar och det verkar ju otroligt dumt. Men jag måste göra något nu annars kommer jag bara bli ledsen ikväll. Ska nog börja läsa Fucking Sverige av Göran Greider och hoppas på att den är lite underhållande.
Bara en sista fundering. Om man är utlänning och åker buss, ger det automatiskt rätt att prata hur högt som helst. Visserligen är det troligen inte så många som förstår vad man pratar om, men man vill ju ändå inte höra det. faktum är att det är ännu mer irriterande att höra folk prata HÖGT och inte förstå vad de pratar om. Eller är det så att man tror att svenskar, med undantag för fjortisar, pratar tyst med varandra för att folk inte runt omkringa vill höra VAD de säger och att det är lugnt om man pratar ett annat språk?
Nu ska jag sluta vara negativ för ikväll, läsa lite, springa, tvätta håret och sova.
Tjipp!
Tågresor, ändrade planer och förvandlingar
Nu är det dags att dra åt både livrem och hängslen för Angie och börja plita ner sina tankar igen. Sen senast har det inte hänt så mycket, samtidigt som det har hänt massor. Angien har varit hemma i Dalom och väntat på tentaresultat, åkt en massa tåg och ordnat sysselsättning inför hösten.
När man åker tåg får man iaktta allsköns olika människor oavsett om man vill eller inte. Det är barnvagnar, pensionärer, punkrockare, småbarn på första tågresan själva och affärsmän om vartannat men aldrig har jag varit med om en sådan lustig förvandling som jag fick beskåda på hemresan en fredagseftermiddag.
I godan ro satt jag på tåget lutad över en bok och med herr Vinterdäck djupt inborrad i öronen, emellanåt kikade jag upp för att se vad som hände omkring mig i den i stort sett öde vagnen. På andra sidan gången satt en herre i kostym med tillhörande portfölj, laptop och antydan till gubbmage. Han såg något sliten ut och som en typisk affärsman på väg hem efter en veckas hårt slit, han talade dessutom i telefon med frun (kan man anta) en stund under resan. Jag tänkte inte mycket mer på honom utan fortsatte läsa min bok men rätt vad det var när jag kikade upp igen så hade han förvandlats till en hyfsat snygg, välklädd och avspänd kille på väg mot helgens aktiviteter. Nu misstänker alla förstås att portföljsnissen gått av och någon annan satt sig på exakt samma plats av alla lediga i kupén men så var icke fallet. Det enda som hänt är att han tagit av sig kavaj och slips, knäppt upp översta knapparna i skjortan, tagit på sig en sportig väst och rufsat till håret lite - och blivit attraktiv och tio år yngre! Jag måste ju säga att det grämer mig lite att erkänna att alla inte är snyggast i kostym även om jag föredrar det om jag får välja, eller kanske ett par slitna jeans och en vältränad mage... äsch nu blev det svårt.
Nu till veckans bravader. var hemma en sväng efter tentan för att vara social och invänta resultatet, det gick som väntat på skogspromenad så nu blir det till att läsa annat. Hann under vistelsen med både surströmmingsätande, leksaksrensning, sexleksaksinköp och en mycket trevlig bastufest där jag passade på att bli full som en kastrull.
Dagens mest gnagande tanke är att det är dags att få lite ordning på sitt liv igen med nyttiga vanor och rutiner. Därför har jag både rensat skafferiet och kylen på onyttigheter (jag lämnade kakor åt väset) och återinfört morgonpromenaden. Med lite jävlaranamma nu så ska man nog få ordning på angien igen och lite mer energi i både kropp och knopp. Ett plus är ju dessutom om man kan börja sova igen, men det kanske är att önska sig för mycket.
Imorgon är det dags för min första föreläsning på psykologikursen, jag kommer känna mig vilsnast i världshistorien - om jag ens hittar till rätt sal. Ska bli grymt kul iallafall, kan tänkas är det att ta vatten över huvudet att läsa psykologi nu men man ska ju ägna tiden (läs: livet) åt att göra saker man är intresserad av. Ska sätta mig och läsa nåt kapitel i boken snart så man är lite förberedd när man kommer dit.
Nu är det snart dags att pallra sig ner på stan för en något sen födelsedagsfika med pedalen.
Tjipp och hej
Snart...
Förkylning, myggbett och adressletande
Inte nog med att man skulle må dåligt och bli omsprungen på spåret så tyckte myggorna att man var oerhört attraktiv och man kan ju udnra vad det handlar om. Efter att ha varit hemma hela sommaren hade jag lyckats skrapa ihop ett enda bett, iaf myggaktigt sådant, och när man kommer hit ner blir man alldeles uppäten, tur att man tål dem någorlunda iallafall.
Efter ett år boende här har jag lyckats undvika frågor om hur man ska ta sig till en adress i Ryd, tills igår. Hur förklarar man för någon som knappt pratar engelska hur man ska hitta till Rydsvägen 224 när knappt de som bor där hittar. Den som numrerade husen i det här studentgettot måste ha lidit av allvarlig jordgubbshosta.
Lite klasskamratsprat och skvaller bjöds det på igår, mycket trevligt. Har också inspekterat nya basgruppen man ska tampas med till hösten, förutsatt att man klarar tentan då, men jag ska alldeles strax plugga så det ska nog gå bra. Ha det bra så länge!
Advokater, målare och studenter
Under gårdagen skjutsade mina kära päron hit mig och alla sakerna så att jag ska få pluggro och kunna klara tentan, blev upphämtad direkt efter jobbet så man var väl lite seg. Först bar färden av mot Örebro för ett litet stopp på Biltema, medan jag tog tillfället i akt att gå in på ICA och införskaffa onyttigheter. ICA Kvantum i Örebro är en lutsig inrättning, inte nog med att de alltid bygger om eller ut så man aldrig hittar nåt och grejer står huller om buller så har de dessutom flygande advokater. Nu skulle man kunna tro att dettta skulle vara en speciellt användbar sort ända tills man inser att det var damen framför som tappade sin avokado när hon skulle lägga upp den på kassabandet. Den lilla olyckliga felsägningen orsakade iaf några fler skratt och leenden än vad som normalt ses i en kassakö.
När vi framåt kvällskvisten närmade oss Linköping tilltog trafiken därifrån alltmer, folk såg ut att fly staden med hjälp av vad de kunde komma över i värsta Hollywoodfilmsanda. Det spekulerades i bilen huruvida detta berodde på en nedläggning av staden på grund av olönsamhet eller om befolkningen helt enkelt fått nys om att jag var på väg tillbaka. Hur som helst är Ryd ganska tyst och tomt så här års förutom målaren som är och grejar i rummet intill, men han imorgon är han väl klar så man slipper färglukten.
Nu äntligen har vi löst varför danskarna inte går att förstå sig på. Problemet i fråga är ju inte att det är ett annat språk för om man får se danska skriven på papper så kan man ju iallafall gissa sig till vad de försöker få fram men den som någon gång har lyssnat på en dansk vet ju att de inte pratar ett språk utan med gurglar och låter. rent generellt låter de som att de har frukostgröten kvar i halsen och det måste helt enkelt vara den naturliga förklaringen. När jag var i Danmark visade det sig nämligen vara omöjligt att få vanlig hederlig mjölk att dricka, det spelade ingen roll på hur många språk man försökte, de kunde helt enkelt inte förstå hur någon kunde komma på att man skulle dricka mjölk - det gör ju kalvarna! Om man då inte dricker mjölk skulle det kunna vara så att de inte har mjölk på gröten heller och detta skulle då resultera i att de inte kan svälja gröten utan att den fastnar i halsen och framkallar deras onaturliga läten. Jag borde få något pris snart för alla mina bra idéer.
Nu måste jag plugga, trots färglukt, värmebölja och kvällsplaner.
Inkast, överkast, lappkast..
Hemma igen efter fotbollsmatchsbortpratande med Väset i den (o)fagra staden. Det förväntade läktarvåldet verkade dock mest inträffa på planen då de sparkande flickorna gick sönder till höger och vänster. En vann en resa till Västerås med pling-pling-taxin, förhoppningsvis hade hon varken modellkarriär eller dejter på lut då blåmärkena och svullnaden efter armbåge mot kindben kan ta en stund att bli av med. Troligen kan hon nog få en vecka gratis rus av hjärnskakning också. Talesättet "man tager vad man haver" fick iallafall en helt ny innebörd när man plockade fram en skåpdörr istället för den sedvanliga båren för att bära tösen av planen.
I övrigt är jag inte så imponerad, borde inte spelet se bättre ut i division två kan man tänka, till och med jag hade ju platsat på planen. Jag gjorde dock ingen insats trots att de ständigt ropade Angelica!, hade fel skor helt enkelt. Bra sugen på att spela blev jag dock, men jag tror min kropp mår ganska bra av att inte springa efter den där bollen, eller kanske mer inte behöva bli manglad mellan 75kg backar. Vi ställde iallafall till så att det kommer bli dyrt för föreningen om de ska betala resan till varje match för att kamma hem ytterligare poäng då de första pinnarna trillade in idag under vår oerhört kunniga översyn. Efter alla inkast, hörnor, frisparkar och en borttappad linjedomare for vi dock till Stora Blåsbo för glasstårteätning.
Annars har veckan mest tillbringats på jobbet med att hålla reda på pensionärerna men med en instängd i tvättstugan, en blåfärgad, tävling om vem som hinner först till Agge, kaksmuggling och kramar så blir det ganska roligt ändå. Det är sannerligen svårt att inte ramla på golvet i en liten hög när en 90-åring tittar på lättklädda flickor på MTV och konstaterar att "det är synd att en är så gammal..." med eftertryck i rösten. De är charmiga gubbarna, lite kommer jag nog sakna dem efter morgondagens sista arbetspass.
Under onsdagen var jag med med gammelpäronen i jakt på diverse sovrumsattiraljer. Efter många varv i LA:s affärer och mycket ågren över överkast, rullgardiner och stånghållare så bestämde farfar(!) vilka tyger som skulle användas för att dekorera det nya krypinet och döm om min förvåning över hur bra det blev trots att undertecknad trampade på symaskinspedalen hela kvällen. Enligt uppgift gick det alldeles utmärkt att sova på det nya stället iallafall.
Har fyllekört lite på päronen också och umgåtts med övermogna pannkaksmagar och bandynördar i en vedeldad badtunna i skogen, tills man såg ut som ett russin. Det blev en mycket trevlig tillställning måste jag påpeka. Det är bara illa att gamlingarna orkar hålla igång mer än jag, men å andra sidan har de ju semester.
Det senaste är att sms inte är något att ha innan ett system för att visa tonfall införs, gud så fel allt kan bli, eller blev det det? Den som lever får se. Man kan också fundera över hur mycket man får och kan ändra sig egentligen men det lämnar jag nog därhän för att inte bry min hjärna för mycket ikväll. Helt klart är dock att det med uttrycket "jag är inte sämre människa än att jag kan ändra mig" borde medfölja ett instruktionshäfte med begränsningar.
Nu ska jag ta en kvällspromenad, kasta in grejerna i bilen och sova så jag orkar jobba och åka hem till Linköping imorgon.
