angietankar

Döm om min förvåning när jag insåg att jag sprang.. ehh, joggade.. eeh, pulsade... tog mig fram iklädd löparksor snabbare än i gångfart 29km förra veckan. Det är inte långt men det är iallafall längre än det varit någon vecka på den här sidan årsskiftet. Jag är dock grymt orolig för Göteborgsvarvet, jag skulle ju vara i hyfsad form nu. Visst, jag är ganska säker på att jag tar mig runt, men går det inte bra är det väl ingen idé att starta, eller? Nej, så är det så klart inte, men just nu känns alternativet att sälja sitt startnummer som en inte alltför dålig idé. Jag är för mycket tävingsmänniska för att bara göra saker för skojs skull och för att inte försöka slå mina tidigare resultat (som visserligen inte varit så lysande).

Idag hade jag planerat en löptur ute men det känns inte så lockande när det snöar vågrätt utanför fönstret, vi får väl se hur det blir. Istället sitter jag nu kvar inne och dricker kaffe med kanel och kardemumma, söker lite jobb och lyssnar på Sanne Salomonsen. Ett och annat parti tetris smyger också sig in i tidsfördrivet, den här varianten är lite annorlunda men rolig. Dock måste jag varna känsliga spelare för att det finns risk för både vanebildning och en viss grad av illamående, jag tillhör den första gruppen.