angietankar

Så har det då också drabbat mig - jag har blivit förkyld! Jag vaknade igår med taggtråd i halsen och feberkänslor och nu är jag snorig och nyser värre än Prosit på julafton.

Jag är övertygad om att den här förkylningen skulle drabbat mig oavsett situation (en förkylning per vinter får man kanske räkna med) men det får mig ändå att tänka på det fenomen som många beskriver att så fort de börjar träna så blir de sjuka. Detta i sin tur får till följd att man inte kna träna på kanske en vecka och tappar gnistan innan det hunnit bli en rutin och att man drar sig för att träna för att man hellre vill hålla sig frisk och kunan sköta jobb, skola och alla andra antaganden man har i livet. Det är synd att det blir så efter som motion på sikt stärker immunförsvaret men som med allting annat handlar det om mängd och balans. Faktum är att efter hård fysisk aktivitet så är immunförsvaret nedsatt i 12-36 timmar och man är mer mottaglig för infektioner. Den troligaste anledningen till att man blir sjuk när man börjar träna är att man går ut för hårt istället för att ta det lugnt i början och sedan att man tappar lusten när man blir krasslig. Så dagens lärdom är att börja i lagom takt, med motion och bra och varierad kost får man ett starkt immunförsvar som inte ger bacillerna chans.

Mitt största problem idag är att jag har så galet tråkigt, eller rätt benämning kanske är sjukt tråkigt (okej, dålig ordvits). Jag vill gå ut i solen, träffa folk, träna och göra saker. Har lust att baka bullar och göra pitepalt till helgen, vika tvätt och till och med städa men den krassa sanningen är att jag inte orkar. Så jag sitter kvar här, dricker av mitt kanelte och äter frysta hallon med blåbärssoppa och hoppas på att jag kan åka med och titta på Vasaloppet i helgen. För att ha något som helst att göra funderar jag på att börja virka såna här tofflor, tack för mönstret Nanna!