Behöver du en ny tränare?
Nyligen marknadsfördes en pulsklocka som en tränare som hängde med i ditt tempo och ofta omtalas dessa manicker som personliga tränare. Men idag har jag sett något som kan vara ett helt nytt koncept. När jag väntade på tåget i morse passerade ett godståg och någonstans bland alla 26 vagnar (ja, jag räknade) så fanns en vit tank. Den påminde lite om en mjölkbil men utanpå fanns texten "rent a trainer" tryckt. Vad blir nästa steg? Att köpa tränare på flaska? Det skulle jag gilla, jag skulle behöva någon som planerade åt mig, satte lite krav och skrek lite på mig när jag är lat.
Höst och dalabesök
Efter vissa påtryckningar från en av mina (tyvärr) få läsare är det bäst att jag försöker uppdatera bloggen lite oftare, men det är så klart roligare när man vet att någon läser.
Höstrusk, kyla och elände. Det sägs att den mänskliga hjärnan är bättre programmerad för att komma ihåg dåliga och hemska saker eftersom det har ett överlevnadsvärde, det är viktigare att minnas och i fortsättningen undvika saker som är dåliga för en. Men jag måste ju säga att det rimmar dåligt med att åtminstone jag, och även andra verkar det som, varje år lyckas glömma hur mörk och kall hösten är. Framåt oktober förundras man återigen av att man måste sätta på sig mössa och vantar och plocka fram cykellysen för att undvika att bli överkörd på väg till vart man än ska. Eller ja, i fallet Linköping tar man väl mest fram dem för att undvika att göra farbror polisen upprörd och plånboken tom, en minst lika god orsak. Men framför allt så glömmer man att temperaturer kring noll och fuktig luft gör att man håller på att frysa ihjäl, när kommer den riktiga kylan och de fina höstdagarna tillbaka så man fryser mindre och kan ta fina höstbilder?
Just det här året verkar jag ha varit extra korkad då jag har alla mina varma kläder nerpackade i förrådet vid min uthyrda lägenhet och helt enkelt är för lat för att krångla med att åka och störa hyresgästen och hämta dem. Till på köpet har jag dessutom åkt hem till Dalarna där det är ännu mörkare. Vanligen tycker jag om mörkret och lugnet eftersom man kan se stjärnorna, men det går ju inte när det varje natt är någon som häller ut tonvis med fil över hela landskapet. Kan det vara någon av alla bönder som är arga över det sjunkande mjölkpriset? I Europa sprider man mjölken över åkrarna och i Dalarna häller man fil över byarna, eller?
Apropå Dalarna så är radio dalarna så mycket mer underhållande är radio östergötland. Vilka andra skulle komma på att göra en analys av stämningen på länets arbetsplatser med tanke på kvällens hockeyderby mellan Leksand och Mora? Jag kan inte låta bli att tycka att det känns lite överdrivet när en seriematch, i början på säsongen, får benämningen Slaget om Dalarna, men något måste man ju bry sig om så varför inte hockey.
Dags att ta tag i den här dagen med kakbak, middagslagande och löpträning. Fast först ska jag spela Winnerbäck på hög volym och dansa runt i köket.
Höstrusk, kyla och elände. Det sägs att den mänskliga hjärnan är bättre programmerad för att komma ihåg dåliga och hemska saker eftersom det har ett överlevnadsvärde, det är viktigare att minnas och i fortsättningen undvika saker som är dåliga för en. Men jag måste ju säga att det rimmar dåligt med att åtminstone jag, och även andra verkar det som, varje år lyckas glömma hur mörk och kall hösten är. Framåt oktober förundras man återigen av att man måste sätta på sig mössa och vantar och plocka fram cykellysen för att undvika att bli överkörd på väg till vart man än ska. Eller ja, i fallet Linköping tar man väl mest fram dem för att undvika att göra farbror polisen upprörd och plånboken tom, en minst lika god orsak. Men framför allt så glömmer man att temperaturer kring noll och fuktig luft gör att man håller på att frysa ihjäl, när kommer den riktiga kylan och de fina höstdagarna tillbaka så man fryser mindre och kan ta fina höstbilder?
Just det här året verkar jag ha varit extra korkad då jag har alla mina varma kläder nerpackade i förrådet vid min uthyrda lägenhet och helt enkelt är för lat för att krångla med att åka och störa hyresgästen och hämta dem. Till på köpet har jag dessutom åkt hem till Dalarna där det är ännu mörkare. Vanligen tycker jag om mörkret och lugnet eftersom man kan se stjärnorna, men det går ju inte när det varje natt är någon som häller ut tonvis med fil över hela landskapet. Kan det vara någon av alla bönder som är arga över det sjunkande mjölkpriset? I Europa sprider man mjölken över åkrarna och i Dalarna häller man fil över byarna, eller?
Apropå Dalarna så är radio dalarna så mycket mer underhållande är radio östergötland. Vilka andra skulle komma på att göra en analys av stämningen på länets arbetsplatser med tanke på kvällens hockeyderby mellan Leksand och Mora? Jag kan inte låta bli att tycka att det känns lite överdrivet när en seriematch, i början på säsongen, får benämningen Slaget om Dalarna, men något måste man ju bry sig om så varför inte hockey.
Dags att ta tag i den här dagen med kakbak, middagslagande och löpträning. Fast först ska jag spela Winnerbäck på hög volym och dansa runt i köket.
