angietankar

Okej, nu ska jag vara lite tjatig, MEN! Den här veckan har varit minst sagt förvirrande. Ena dagen tittar man ut genom fönstret och inser att de klipper gräsmattorna i parken. Nästa, bokstavligen nästa, dag överöses man av julskyltning i affärerna. Hur går detta ihop? Har julen bytt årstid? Eller har jag blivit smygflyttad till något varmare ställe där vintern inte är fullt så vit som man kan hoppas på i Sverige? Om det senare är fallet så måste jag få uttrycka min besvikelse över att det inte blev några sandstränder och riktig sol och värme, jag kan behöva jobba på solbrännan. Hur som helst är det ju förvånande att någon kan hålla stressen och den mentala hälsan i schack när det är oordning på både tid, väder och kommunalanställda.

Idag, eller ja igår, innan jag sov ett tag men vaknade ungefär fyra timmar(!) för tidigt, så läste jag det troligtvis äckligaste jag någonsin kommer råka ut för. Jag läser just nu "jag och extra allt" av Morgan Spurlock, ni vet han som gjort filmen Supersize me. Filmen bör ses, men boken är värre (eller kanske är det min fantasi som är boven i dramat), dock rekommenderar jag inte att ni äter pizza till filmen, det ger en konstig avsmak. Nåväl, tillbaka till boken, den handlar om det allt fetare Amerika och i ett kapitel om just det omtalade McD så har han saxat in ett inlägg som någon skrivit på sin hemsida. Personen i fråga arbetade på en begravningsbyrå och en dag brinner det i krematoriet på grund av att fettet från en MYCKET stor amerikansk man inte hann brännas undan. Bara att det är möjligt är otäckt men det värsta i historian är att när han kom ut från krematoriet kände han sig hungrig, vilket man av naturliga skäl väl inte ofta gör i den miljön. Efter ett tag kom han på varför, det smältande fettet hade nämligen framkallad samma lukt som på McD!!

Jag skulle vilja ta en promenad, men jag törs inte längre gå ut själv nattetid, blä!