Matens ramar

Det sägs ju att man ska äta med alla sinnen, dels för att få lugn och ro vid måltiden och inte göra som jag och slänga i sig maten halvt om halvt på stående fot, dels för att man ska bli fullkomligt nöjd. Bitarna som rör lukt och smak känns ju självklara, annars blir inte maten vad den borde vara, men jag har aldirg reflekterat så mycket över vad en snygg uppläggning och färgkomponering kan göra (utom möjligen på Franzén/Lindeberg i vintras då allt var draget till sin spets).

Hela anledningen till mitt uppvaknande beror på en upplevelse på Hemköp häromdagen. Jag strosade runt där i godan ro för att fördriva tiden, som jag så ofta gör på mataffärer, när jag oplanerat passerade färdigmatshyllan, då menar jag inte den med Dafgårds djupfrysta färdigrätter utan den där affären själv ordnat diverse måltider i portionsförpackningar och säljer till stressade lunchjägare. Jag brukar inte ägna så mycket tid åt dem men där mitt i hyllan fick jag se en svart frigolitförpackning, den typ man köper köttfärs i, där med en oformlig grå-vit-gul massa under plasten. Oj, vad är det det där? tänkte jag. och hoppades på att det var någon ny spännande ost som någon vilsen kund lagt fel. Men när jag närmade mig det okända såg jag att det hade en likadan etikett som de andra färdigrätterna.

Det skulle enligt min bedömning kunna vara vad som helst mellan makaronipudding, ostkaka och någon för mig okänd utländsk rätt (med hänsyn till mängden utbytesstudenter och invandrare i Ryd) som låg där. Inte ens en närmare titt hjälpte (dock blev intrycket snarare sämre) så jag fick i min okunnighet läsa på etiketten - potatisgratäng! Så nu vet vi, potatisgratäng ser inte alls roligt ut avsvalnad för sig själv i en tråkig plastförpackning, hade den däremot figurerat ihop med en bit kött och lite sallad hade det inte varit en tvekan om jag vetat vad det varit.

Så, dagens lärdom; mat ser inte rolig ut utan sina tillbehör och på alldeles för nära håll. Precis som att det inte ser särskilt aptitretande ut när de kokar 20liter sås i ett storkök, eller som på bilderna nedan där min far förevigat ett par av julens läckerheter. Mat mår bra av en omgivning!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0