Rökning, matnoja och glass
Jag är inte den som lägger mig hur folk lever alltför mycket (hoppas jag) men ibland kan jag inte låta bli att bli irriterad. Idag vet ju alla att tobak är skadligt men det är ju trots allt upp till var och en att bestämma om man ska röka eller inte och det beslutet får man acceptera. Men det finns tillfällen när det, i mina ögon, är väldigt opassande. Det första jag tänker på är vårdpersonalen som jag varje dag ser sitta utanför sjukhuset och blossa, för att någon minut senare gå in och predika tobakens skador för sina patienter, hallå dubbelmoral?!
Det andra tillfället kanske mest besvärar mig, men det är när man ser kockar och serveringspersonal på favoritrestaurangen smita ut på baksidan för att ta en cigarett på sin rast. Visserligen sätter sig doften i kläderna när man röker men det största problemet är nog att själva tanken på att de sedan ska gå in och hantera min och andras mat väcker avsmak.
Till sist så vill jag påpeka något som jag definitivt inte har med att göra. Men ser det inte lite illa ut när man på promenaden från bilen till träningslokalen bara måste tända en cigarett? Detta kanske dock ska ses som en positiv sak när det pekar på att även rökare tränar, men det rimmar lite dåligt med träningsfilosofin.
Till mitt försvar vill jag påpeka att jag aldrig skulle drömma om att påpeka detta för någon berörd person, utan snällt traskar vidare med mina tankar, och så vill jag applådera alla som lyckas sluta röka, bra jobbat!
Nu verkar det vara dags att bli matnojig på allvar. Sällan har jag skrattat så mycket när jag gått från en föreläsning som i tisdags. Vi fick information inför en kostlaboration och jag och mina kurskamrater utrustades med varsin matdagbok, formulär för att fylla i fysisk aktivitet och en köksvåg att nyttja under en period. Visserligen äter jag oftast nyttigt till dagens huvudmål, men nu tvingas jag bli medveten om vad jag äter mellan målen och frågan är om jag verkligen vill det. Det är verkligen att få sina synder på pränt, tror ni att man kan ta någon annans matvanor?
Och nej, man ska inte ställa glassen i kylskåpet.
Det andra tillfället kanske mest besvärar mig, men det är när man ser kockar och serveringspersonal på favoritrestaurangen smita ut på baksidan för att ta en cigarett på sin rast. Visserligen sätter sig doften i kläderna när man röker men det största problemet är nog att själva tanken på att de sedan ska gå in och hantera min och andras mat väcker avsmak.
Till sist så vill jag påpeka något som jag definitivt inte har med att göra. Men ser det inte lite illa ut när man på promenaden från bilen till träningslokalen bara måste tända en cigarett? Detta kanske dock ska ses som en positiv sak när det pekar på att även rökare tränar, men det rimmar lite dåligt med träningsfilosofin.
Till mitt försvar vill jag påpeka att jag aldrig skulle drömma om att påpeka detta för någon berörd person, utan snällt traskar vidare med mina tankar, och så vill jag applådera alla som lyckas sluta röka, bra jobbat!
Nu verkar det vara dags att bli matnojig på allvar. Sällan har jag skrattat så mycket när jag gått från en föreläsning som i tisdags. Vi fick information inför en kostlaboration och jag och mina kurskamrater utrustades med varsin matdagbok, formulär för att fylla i fysisk aktivitet och en köksvåg att nyttja under en period. Visserligen äter jag oftast nyttigt till dagens huvudmål, men nu tvingas jag bli medveten om vad jag äter mellan målen och frågan är om jag verkligen vill det. Det är verkligen att få sina synder på pränt, tror ni att man kan ta någon annans matvanor?
Och nej, man ska inte ställa glassen i kylskåpet.
Kommentarer
Trackback
