Förvåningar, barngympa och fyllskallar
Här sitter man i godan ro och lyssnar på Eldkvarn och tänker att man kan kika runt lite på vad som skrivs om dem just nu och finner två saker som gör att man får träna ögonbrynshöjarmusklerna. Det första är att de ska spela hemma i Norrköping när jag inte kan åka dit, den som planerade in Lidingöloppet gjorde verkligen ett allvarligt misstag, det krockar med allt. Det andra uppseendeväckande är att herr vinterdäck tydligen spelat in en version av deras Ta min hand, den vill jag höra.
Idag är jag hemma för att plugga, vilket i vanlig ordning innebär att jag handlat, gjort tre matlådor, bakat brownies, rensat kyl och frys, diskat och städat, jag måste vara den mest hopplösa studenten i världshistorian. Om man ägnade hälften av den tiden man använder till att fundera och oroa sig över att man borde plugga till att verkligen göra det så skulle man få guldstjärna på tentorna, men så fungerar ju inte världen eller iallafall inte Angie.
Veckans roligaste iakttagelse inträffade på Willys när jag var där för att inhandla veckans müsslipaket och damen före mig i kassan börjar lassa upp sina varor på bandet. Först lade hon upp ett paket nutrilette intensive, för alla som inte är bekant med den världen så är nutrilette kostersättning för viktminskning och denna version ska tydligen vara nån kick-startmodell. Efter denna låda kommer lite mjölk och andra basvaror och - tre chokladbitar! Har man inte missförstått från början då? Jag tror jag ska uppfinna ett piller som gör att man kan äta vad som helst och ändå gå ner i vikt, då kommer jag bli rik.
Jag måste bara nämna en kommentar jag hörde på spåret för ett tag sen. Två bekanta står och pratar, den ena har helt tydligt varit ute och sprungit och den andra är där för att hålla i någon hunddressyrkurs (jag har sett honom förut). Efter lite småprat klagar joggaren över att han har dålig kondition vartefter den andre konstaterar "jaha, har du också tappat den och springer runt där och letar efter den som så många brukar göra". Det var aningen svårt för Angie att hålla sig för skratt trots att hon passade på att studera barkstrukturen på en närbelägen tall mycket noga. Så när jag väl hittat min kondition där ute någonstans så kan jag sluta springa, känna mig nöjd och sitta i soffan och käka chips istället.
Jag har köpt en ny bikini, den är underbar. Om man kan bli förälskad i ett klädesplagg så har jag blivit det nu. Jag ville ha en brun bikini och nu fick jag dessutom en med rosa blommor på i äkta 70-talsanda. Synd bara att jag har min vanliga timing, vad ska man med en bikini till nu när det är höst? Jag får hoppas på många bastufester och att jag håller formen till nästa badsäsong. Nej förlåt, nästa solsäsong menade jag, Angie kommer nog inte bada så mycket mer nånsin.
I veckan har jag varit på barngympa. Det var inte för att jag varken är för lat, svag eller för liten för att träna med andra vuxna (kallade jag mig just vuxen?) utan jag var där för att hjälpa de små barnen att idrotta och hålla reda på sig själva. Det var verkligen jätteroligt och ska bli stående på schemat varje onsdag, dessutom innebär det ju att man gör en samhällsmedborgerlig god gärning vilket aldrig är fel.
Nu ska jag gå och ta hand om mina brownies, försöka få något gjort av pluggandet och sen trampa iväg på bvc en stund för att sedan tillbringa kvällen med att kolla på fotbollsmatchen och se om det finns "fyllskallar", som de så fint uttryckte det på tv4:s nyhetsmorgon i morse, i publiken den här gången också. Jag har svårt att tro att matchen ska leva upp till föregångaren vad det gäller händelserikhet men den kanske blir mer givande fotbollsmässigt.
När min pappa växte upp, hade han en dröm och en tom hand.
Ingen gav honom en chans, men han gjorde drömmen sann.
Han satte segel på båten, när vi gick på drog han den loss.
Vi sov under stjärnhimlen, tills solen väckte oss.
Ta min hand, du tände min eld.
Ta min hand, du tände min eld.
Pappa ta min hand, du gjorde drömmen sann.
Min mamma växte upp, på restauranger och hotell.
Hon gav mig sin gitarr och jag minns att hon sa en kväll:
Gör vad du vill men bli aldrig musiker, du blir slav under buteljen.
Jag har sett så mycket elände, hör du vad jag säger.
Ta min hand, du tände min eld.
Ta min hand, du tände min eld.
Vad är rätt om ingen gör fel, mamma gråt inte mer.
Idag är jag hemma för att plugga, vilket i vanlig ordning innebär att jag handlat, gjort tre matlådor, bakat brownies, rensat kyl och frys, diskat och städat, jag måste vara den mest hopplösa studenten i världshistorian. Om man ägnade hälften av den tiden man använder till att fundera och oroa sig över att man borde plugga till att verkligen göra det så skulle man få guldstjärna på tentorna, men så fungerar ju inte världen eller iallafall inte Angie.
Veckans roligaste iakttagelse inträffade på Willys när jag var där för att inhandla veckans müsslipaket och damen före mig i kassan börjar lassa upp sina varor på bandet. Först lade hon upp ett paket nutrilette intensive, för alla som inte är bekant med den världen så är nutrilette kostersättning för viktminskning och denna version ska tydligen vara nån kick-startmodell. Efter denna låda kommer lite mjölk och andra basvaror och - tre chokladbitar! Har man inte missförstått från början då? Jag tror jag ska uppfinna ett piller som gör att man kan äta vad som helst och ändå gå ner i vikt, då kommer jag bli rik.
Jag måste bara nämna en kommentar jag hörde på spåret för ett tag sen. Två bekanta står och pratar, den ena har helt tydligt varit ute och sprungit och den andra är där för att hålla i någon hunddressyrkurs (jag har sett honom förut). Efter lite småprat klagar joggaren över att han har dålig kondition vartefter den andre konstaterar "jaha, har du också tappat den och springer runt där och letar efter den som så många brukar göra". Det var aningen svårt för Angie att hålla sig för skratt trots att hon passade på att studera barkstrukturen på en närbelägen tall mycket noga. Så när jag väl hittat min kondition där ute någonstans så kan jag sluta springa, känna mig nöjd och sitta i soffan och käka chips istället.
Jag har köpt en ny bikini, den är underbar. Om man kan bli förälskad i ett klädesplagg så har jag blivit det nu. Jag ville ha en brun bikini och nu fick jag dessutom en med rosa blommor på i äkta 70-talsanda. Synd bara att jag har min vanliga timing, vad ska man med en bikini till nu när det är höst? Jag får hoppas på många bastufester och att jag håller formen till nästa badsäsong. Nej förlåt, nästa solsäsong menade jag, Angie kommer nog inte bada så mycket mer nånsin.
I veckan har jag varit på barngympa. Det var inte för att jag varken är för lat, svag eller för liten för att träna med andra vuxna (kallade jag mig just vuxen?) utan jag var där för att hjälpa de små barnen att idrotta och hålla reda på sig själva. Det var verkligen jätteroligt och ska bli stående på schemat varje onsdag, dessutom innebär det ju att man gör en samhällsmedborgerlig god gärning vilket aldrig är fel.
Nu ska jag gå och ta hand om mina brownies, försöka få något gjort av pluggandet och sen trampa iväg på bvc en stund för att sedan tillbringa kvällen med att kolla på fotbollsmatchen och se om det finns "fyllskallar", som de så fint uttryckte det på tv4:s nyhetsmorgon i morse, i publiken den här gången också. Jag har svårt att tro att matchen ska leva upp till föregångaren vad det gäller händelserikhet men den kanske blir mer givande fotbollsmässigt.
När min pappa växte upp, hade han en dröm och en tom hand.
Ingen gav honom en chans, men han gjorde drömmen sann.
Han satte segel på båten, när vi gick på drog han den loss.
Vi sov under stjärnhimlen, tills solen väckte oss.
Ta min hand, du tände min eld.
Ta min hand, du tände min eld.
Pappa ta min hand, du gjorde drömmen sann.
Min mamma växte upp, på restauranger och hotell.
Hon gav mig sin gitarr och jag minns att hon sa en kväll:
Gör vad du vill men bli aldrig musiker, du blir slav under buteljen.
Jag har sett så mycket elände, hör du vad jag säger.
Ta min hand, du tände min eld.
Ta min hand, du tände min eld.
Vad är rätt om ingen gör fel, mamma gråt inte mer.
Kommentarer
Trackback