angietankar

Usch jag har verkligen inte tid att ha ont i huvudet nu, hoppas det hjälpte med lite mat som jag stoppat i mig. Annars måste jag ställa in min planerade provjoggingtur obch det har jag ingen som helst lust med.

Jag är¨så trööött så trött kan ingen söva mig..

Man blir så glad av att vara på strimman och lika förvånade blir man varje gång. Jag vaknar, har ingen som lust alls att åka, förbannar att det är ett obligatoriskt moment en stund, är stressad över att jag inte kommer få så mycket gjort en lite längre stund och ger mig sen iväg. Och så träffar man basgruppen och så blir man så glad av allt skrattande och skojande och, i liten mängd, pluggande. Dessutom är ju fikat ett plus.

Nej usch, jag måste lägga mig en stund, skriver mer sen..