angietankar

Ja det här blev ju oväntat, vilken underlig dag.

Först och främst, det blev inget valborgsmässofirande med blåset, Angies känslor spelade henne ett spratt så hela dagen har varit lite konstig. När det väl kom till eftermiddag och jag duschat och bestämt kläder och grejat kom jag på att jag inte hade den minsta lust att träffa massa folk.
Vad det gäller den missade barnvakten så uppvägde jag det lite med att springa på Toys'r'us med Johan och skratta massa. Men det är synd att de inte har några sjuksköterskeleksaker. Vi kom även på att jag skulle klä utmärkt i en spindelmannendress, bara jag låter bli att äta några veckor först. Glassen var dock god och Bergs slussar är ju fint. Det är förresten ett krav att man kommer och hälsar på mig när jag flyttat in i Vreta kloster sen och kombinerat det med min karriär som nakenmodell.

De tilltrasslade känslorna är ju iochförsig inget ovanligt men idag snodde det till sig ordentligt. Nu har jag iallafall rett ut några av trådarna och det här ska bli en nystart i mitt liv. Jaja, man kan ju alltid försöka, det kanske går bättre den här gången. Bearbeta saker, ta vara på det goda och bara vara glad. Jag ska bli en starkare och bättre människa. Återigen: idag ska ja.. nä, imorgon ska jag vara lycklig. Dessutom är det både skönt och nyttigt att gråta ibland.

För övrigt har jag idag, inte tvättat min cykel, inte tvättat mina vinterjackor eller plockat undan vinterskorna, inte pluggat tillräckligt eller tränat. Man skulle kunna se det som en overksam dag om det itne vore för framstegen på det personliga planet.(Hoppas bara de håller i sig)

Jag tror jag skrapat ihop lite fler vänner, hmm, det är positiv. Så ska man bara lyckas lita på att de verkligen tycker om en och inte bara idkar välgörenhet också. Men jag jobbar på det, lovar.
Kom nu film, tänk att det ska ta sån tid, men det är ju en bit från Lund och hit när man tänker efter.

dikotomi - jag har lärt mig ett nytt användbart ord idag så då är inte dagen förgäves, jag har iofs lärt mig hur en muskelkontraktion går till och hur en kondensator fungerar också.

Jag kommer bli en blåval i nästa liv, iallafall om man bedöms utifrån hur mycket man äter. Men det är fina djur så jag tar nog en skorpa till.

Oj oj nu händer det massa saker samtidigt, har inte tid med det här..

Kramar från en nyare och bättre Angie

*sjunga* "Släck alla ljus, tänd på min kropp, gör vad du vill här på vågornas topp.."

Angie är glad, har kommit på att man ju har massa saker att vara glad för. Och till alla er som behandlat mig illa, förvänta er inte att ni ska få nåt bra tillbaka eller ens att jag tänker gråta över det, nu ska jag bara vara glad.

Har haft lite semester idag, tack Imre för sällskapet, var trevligt att sola. Dagen till ära har jag tagit tag i mitt eviga pizzasug och bakat pizza så nu kan jag äta det  i flera dagar framöver. Dock är det sant som jag brukar säga, pizza är aldrig så gott som man tänker sig.

Som så många gånger tdigare har jag konstaterat att det är ketchupeffekt på mina dagar för först händer inget och så händer ingenting ett tag till och sen händer en massa saker på en gång. Kvällen har tillbringats med att hänga gubbe på msn (även om inte en enda av gubbarna blev hängd, dödsstraffet är ju avskaffat i Sverige) med Erik. Observera nu att jag skrivit om dig! =) Sen bar det av på promenad igen, som sagt jag har träningsabstinens. Det är sjukt hur mycket saker man hinner tänka på medan man är ute och går, hjärnan får jobba på högvarv. Det kanske beror på att en stor del av själv gåendet styrs på ryggmärgsnivå, men nåja. 
Jag krockade med en humla, det gör tydligen ont även om man inte åker motorcykel. Jag ska bli en humla i något kommande liv (efter katt och ko), tänk vad härligt att kunna flyga bara för att man inte vet att man inte kan det egentligen. Vilka oanade möjligheter det öppnar för en, så länge man inte är medveten om att man inte klarar av något så fungerar det utmärkt, det måste vara perfekt.
Jag passerade Rydskogens idrottsplats och konstaterade att det stod många bilar där. Det är ju allmänt känt att Linköping är världens största by så min fråga är, varför tar man bilen till motionsplatsen när det är cykelavstånd överallt? Förtar det inte lite av vitsen med att träna, för att röra på sig. Och dessutom ska man ju numera vara klimatsmart, då borde man tänka på sånt. Lite kul att Linköping dessutom ska vara Sveriges mesta cykelstad, men det är väl jag som funderar för mycket över saker som vanligt.
Slutet av promenaden blev en bergochdal-bana med bråkande kärlekspar och barnskratt och fotboll men jag lyckades ta mig hem med förståndet i behåll, tror jag.

Nu borde man göra nåt vettigt, eller förresten om man inte gjort det hittills, varför börja nu? Min SYV har sagt att man måste ha ledigt en dag i veckan så det blev väl idag då.

Imorgon är det dags för Valborgsfirande med LiTHe Blås, har stor potential för att bli skoj. Henrik har ju varit vänlig nog med att förse mig med en barnvakt kallad Torsten eller Mårten eller nåt, jag minns itne riktigt. Jag vet iallafall att han har blåskläder på sig och en stor blå-gul fotbollsformad hatt så det ordnar sig nog. Sen får vi väl se om det blir någon överrraskningskram under kvällen också.

Jenny, jag väntar fortfarande på rapporten!

Dagens lärdom: Ha inte bråttom om du har urringat linne på dig och ska äta nötter, de hamnar lätt fel och så får man stå där och gräva vilket ser ganska komiskt ut för alla andra.

Då har man vaknat, det är en lång process. Till skillnad från, som för de flesta andra människor, så är det helgmorgnar och inte vardagsmorgnar som är besvärliga för mig. Man vaknar alltid med känslan av att man måste sova lite längre, det är liksom inte acceptabelt att kliva upp före klockan sju en söndagsmorgon. Och nu tänker ni, men gå inte och lägg dig så tidigt då, men det har ingen betydelse, jag är vaken i ottan oavsett om jag somnat 20:00 eller 04:00. Nåja, vaknade första gången runt sex, har sedan somnat om ett par gånger, till sist sken iallafall solen när jag vaknade så då tyckte jag att jag kunde gå upp. Men den här världen styrs ju av Murphys lag så lyckan höll inte i sig så länge, solen försvann i takt med att jag hann prova vilka av mina bikinis(?) som jag kan ha den här säsongen. Kvar är bara frukostsuget, en obeskrivlig olust att gå på morgonpromenaden, en seghet i huvudet till följd av att ha somnat om för många gånger, kroppsångest och så klart, en hög badkläder och en obäddad säng.

Just nu skulle jag bara vilja att det låg nån annan i min säng och slumrade sött som man bara kunde ligga brevid och glädjas åt att slippa vakna ensam. Just nu skulle jag mest hångla en hel kväll tills man inser att man måste gå hem och sedan vakna med en underbar pirrande känsla i kroppen och träningsvärk i tungan, det hade varit mysigt. Istället för att behöva gå ut och se alla nyförälskade par på stan, ja det är sant och jag erkänner, jag är avundsjuk. Jag vill också hålla handen på stan!

Det är förresten nu "Idag ska jag vara lycklig" kommer in, så;: idag ska jag vara lycklig! Så nu ska jag traska iväg på en promenad i rydskogen och låtsas att jag är hemma i Dalarna, sen gå hem och lyssna lite mer på Tomas Ledin och käka frukost så kanske det här kan bli en bra dag till sist. Har en stark lust att bli fotograferad av nån som kan saken så att man kan få känna sig lite fin, men det har väl snart gått över.

Se där, nu kikar solen fram igen, allt artar sig till det bättre till och med min vad som snart kan tillåta att mina promenader blir löpturer igen. Den som behöver bli lite gladare kan förresten kontakta blåset och få en ballong, för ingen kan ju vara nere med en ballong.

Tjohej!