angietankar

Idag är en sån där morgon när man känner sig nöjd med sig själv, klev (lustigt ord!) upp klockan sex för att plita ihop en seminarieuppgift som jag känner mig tämligen nöjd med och det är god tidsmarginal kvar tills den ska vara färdig.

Djävulens inflytande breder ut sig över världen, jag är övertygad om att vi går mot en säker undergång. Åt våfflor häromkvällen och båda jag och våffelätarsällskapet blev otroligt trötta och drabbades av ångest efteråt. Man kan fråga sig vad det handlar om då själva poängen med våfflor väl är att de ska vara goda, kännas lite kalasaktiga och frambringa en känsla av välbefinnande, ett av livets stora mysterier. Konstaterat är iallafall att det var en av de sämsta idéerna på länge, hädanefter blir det nässelsoppa och knäckebröd i bästa Hälsohitlerstil (Hälsohitler i det här fallet ska tydligen vara jag, fråga inte varför).

Apropå våfflor och kommentaren om att pannkaksdoft som sitter kvar i väggarna i flera dagar så kan man förundras över doften i mitt och kombons kök. Det doftar alltid mat, eller nybakat för alltid är det någon av oss som äter, lagar matlådor eller, främst jag då kanske, bakar för att undvika att göra något annat. Just nu luktar det mest vitlök efter mitt mystiska morotskok, inte alltför smickrande men doften av nybakat bröd är ju svårslagen.

Jag skriver inte så ofta nuförtiden, har rätt mycket att göra med skola och så. Som en charmig kursare till mig sa, "om man inte har något att göra så skaffar man sig", det är väl därför jag pluggar till tre tentor och går på föreläsningar till två heltidskurser samtidigt. Men jag trivs ganska bra med det även om man ibland bara vill gå i ide en stund, ju mer man har att göra desto mer får man gjort. Men det vore ju helt klart lättare om det vore ljust ute och man slapp vara så fruktansvärt trött och slå världsrekord i gäspningar gång på gång.

Har passerat längs Stångån ett par gånger de senaste dagarna på mina mer eller mindre lyckade joggingturer. I söndags lyckades jag plötsligt hamna i en stor folksamling, främst bestående av pensionärer som blockerade hela gångbanan. Som vanligt hamnade jag mitt i något jippo som jag inte hört talas om, antar att det bara finns två sätt att undvika att sånt händer, antingen ser man till att hålla sig uppdaterad eller så får man hålla sig undan från folk, sitta i sin lägenhet och hoppas på att det inte händer något de gånger man måste gå till affären och köpa bananer.

Apropå affär så såg jag att de börjat sälja glögg vilket genast framkallade en längtan efter lussekatt- och pepparkaksbak och julpyssel. Men jag får hålla mig en stund till, det börjar verka lovande inför en trevlig jul iallafall, tågbiljetten är inhandlad och snön faller därhemma. Det vattnas i munnen bara man tänker på julbordet, men jag vet inte riktigt hur jag ska hinna baka julgodis i år, vad vore julen utan mozartkulor och knäck? Jag får nog se till att päronen handlar hem saker innan jag kommer så jag kan baka dan för dan.

Nu var det något jag hade tänkt kommentera men jag har faktiskt glömt vad så jag får väl ge mgi ut på min något försenade morgonpromenad istället.

Tjipp!