angietankar

Haha, ännu ett sätt att smita från plugget. Nu har den världsberömda tenta-p börjat och jag sitter här hemma hos päronen och skriver blogginlägg, fy skäms! Jag ska snart ta tag i det hela och läsa nervplexa, ben och hud.
Skönt att vara hemma och bli istoppad lite mat iallafall och bli lite allmänt ompysslad. Jag förstår inte att man förvandlas till elva år igen så fort man kliver innanför dörren här, men det har ju sin charm det också. Värre blir det när man kommer till farmor och farfar, där är man fortfarande fem år. =)

På eftermiddagen ska jag pallra mig iväg till världsmetropolen Ludvika och fika och äta med mina vänner (ja, jag har såna :P) men innan dess måste jag nog duscha och tvätta lite och äta lunch och sånt. Självklart ska jag också njuta av mörkret och lugnet här också, det är rena befrielsen att komma hem ibland.

Det är lustigt hur fort man glömmer bort saker. Varje gång jag kommer hem nuförtiden slås jag av i vilken grad mina föräldrar alltid hackar på varann och gnäller och gnatar, allt med glimten i ögonvrån. Det är tur att jag är uppväxt med det och snabbt återacklimatiseras. För en oinvigd måste det se ut som skilsmässan är nära medan jag vet att det är ett gott tecken för att saker är som de ska.
Det senaste tillskottet här hemma är förresten en dusch med diverse olika massagefunktioner som måste provas och så pappas nya lilla modellplan som ska provflygas så fort det slutat regna.

Nehej, nu skriker böckerna på mig, dags att göra lite nytta.