Jag tror mig veta att det är vår.

Just som deppigheten över att snön infann sig efter påskhelgen höll på att bli som värst kom solen tillbaka och med den också en skaplig värme. Men få saker glädjer en så mycket som det jag uppmärksammade igår på väg till massagekursen, nämligen att Bosses har öppnat. Gripen av en nästan överväldigande lust att kasta iväg alla saker jag bar på, och tro mig igår var det mycket, och skutta runt och brista ut i vårsång så ställde jag mig i den låååånga kön för att köpa det sista som fanns kvar av valnötsglassen. Få saker är så goda som vårens första glass och kanske är det därför jag är på ett sånt strålande humör idag.

Massagekurs förresten, snart är den slut, vem ska då ge mig massage i flera timmar varje dag?

Hur kommer det sig att alla är på så olika humör beroende på vädret? Varför är alla glada när det är sol och deppigare när det regnar? Vore det inte mer funktionellt om det var tvärtom eller är det så att vädret beror på hur folk känner sig? Neeeej, nu hittar jag på igen - man får inte bara hitta på! Men idag är iallafall jag glad, trots att jag har en spindel i badrummet, huga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0