Varför?

Stora tårar rullar ner för mina kinder. Jag som hade så mycket roligt (läs: meningslöst) att skriva om men nu är allt som bortblåst. Vad är det för fel på den här världen? Jag vet att det inte är värre än när det drabbar någon annan, men allt blir så verkligt och nära när det är någon man vet vem det är. Varför? Kommer man nånsin förstå, hur är man egentligen funtad för att göra något sådant? Var finns den normala mänskliga spärren?
För ovanlighetens skull tycker jag inte synd om mig själv, alla mina sympatier finns hos dem som stod honom närmare, men jag är så orkeslös, vill bara lägga mig ner och glömma den här dagen, den här veckan, den här sommaren.

Någon måste ta tag och göra något åt den här världen innan det barkar helt åt skogen och de enda som kan göra det är vi allihop och det enda jag gör är att gråta.

Vila i frid Benny.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0